My friend
Jag har nu ofta tänkt på min vän S som jag inte har träffat på ganska länge faktiskt.
Saknar dig min vän :O)
Vi måste skärpa oss och träffas lite mera, det är bara det att man på veckan är så himmla trött och orkar inte köra nånstans. Sen så har man ju också så fullt upp hela tiden...
Denna vän som jag skriver om är en vän som jag har kännt ända sen innan förskolan, de e ganska länge de. Men sen när vi skulle börja ettan så flyttade jag och min mamma och tyvärr så blev kontakten mellan oss bruten. Sedan när jag gick i 6:an (tror jag) så blev det prat om att det skulle börja två st nya flickor i min klass. Spännande tycker vi alla!
Jag sitter längst bak i klassrummet och dörren öppnas, jag tittar bak och vem står väl där?! Jo min S och AL, och som jag har längat!
Det var lite speciellt att träffas igen efter år av bruten kontakt, men ack så värt det var!
Vi tog upp kontakten och vi har gått igenom många faser tillsammans du och jag. Bråk, lycka, kärlek och massa mer.
Sen när vi gick ut 9:an så började vi i Umeå för att gå på gymnaset, där hittade vi massor med fler vänner. Åren gick och jag flyttade hem till Storuman, började jobba. Sen kom även du hem igen, lycka!
Men trotts att vi nu bor så nära varandra (fast du bor där och jag här) så umgås vi ändå inte så mycket som jag skulle vilja. Men det som är det bästa är att när vi träffas igen så känns det så naturligt som om vi inte har varit utan varandra nå länge alls.
Ja det jag nu vill säga är att du alltid kommer att vara i mitt hjärta, vad som än händer! Detta inlägg är tillägnat till dig min vän!
Jag älskar dig vetu! ♥
Nu måste jag återgå till jobbet, skriver mer ikväll!!
Hade!!!
//J
